Tjänster
För privatpersoner
Kognitiv psykoterapi för vuxna och unga mellan 16-25 år.
Vad innebär kognitiv psykoterapi?
Ordet kognitiv omfattar all psykisk verksamhet som hör samman med förståelse och vetande. Processeringen av information utgör utgångspunkten för den kognitiva modellen. Det centrala är förhållanden mellan tänkande, känslor och beteende, deras beroende och inbördes växelverkan,
Varför skall man söka sig till psykoterapi?
Det är oftast olika former av lidande och illamående som gör att man söker psykoterapi. Det kan vara en enskild händelse som utlöser detta, eller så kan det vara fråga om en svår livssituation som varit länge rådande. Ett illamående tar sig uttryck i form av t.ex. depression, ångest, utmattning, sömnlöshet eller i form av olika fysiska symtom.
Hur arbetar man inom den kognitiva psykoterapin?
Vid kognitiv psykoterapi studerar man klientens värld sådan han eller hon själv upplever den: problem med livet och psykiska störningar. Människan individuella upplevelse ligger till grund för psykoterapin. I terapin stannar man upp vid klientens erfarenheter, hans eller hennes känslor, tankar och beteende.
Många av den kognitiva psykoterapins arbetsmetoder tillämpas i rådgivningsarbetet, och vid arbetshandledningen, konsultation och skolning.
Inom kognitiv psykoterapi studeras oändamålsenliga sätt att uppleva som begränsar ett välmående. Samtidigt studerar man hur de uppstår ur problematiska tankesätt, känslor och handlingsmönster. Utöver att man identifierar och förändrar dessa sätt att uppleva så utvecklar man vid kognitiv terapi förmågan att lösa problem och stärker sätten att klara sig.
Sättet att förverkliga den kognitiva psykoterapin är individuellt
Psykoterapin inled med en s.k. begreppsbildning. Det här innebär en omfattande utredning av klientens problem och situation. Samtidigt sätter terapeuten och klienten upp målen för terapin. Normalt går man i terapi en gång i veckan, ibland två gånger i veckan. Vanligen tar besöket 45 minuter, men man kan komma överens om annat.
Den kognitiva terapin har en solid teoretisk och vetenskaplig grund. Kognitiv psykoterapi har konstaterats vara en effektiv behandlingsform för t.ex. depressioner, ätstörningar, sömnbesvär, sömnlöshet och ångeststörningar (bl.a. panikstörningar, sociala fobier, tvångsbeteenden och traumatiska stressreaktioner).
Kognitiv psykoterapi kan vara kortvarig (t.ex. 10-20 besök), och då betonas lindrandet av olika besvär. Det här åstadkoms genom att utveckla sätten att tänka och metoderna för att lösa problem och klara sig.
I en lång kognitiv psykoterapi, som pågår under t.ex. ett par år, kan man gå igenom livsförloppet, svåra livsupplevelser och viktiga människorelationer. I det här fallet betonas personens egna känslomässiga upplevelser och en analys av kärnstrukturen i personligheten.
Psykoterapi är ett samarbete och är baserat på ömsesidigt förtroende. Psykoterapeuten och psykologen är av Valvira (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, tidigare rättskyddscentralen för hälsovården) legitimerade och övervakade yrkesutbildade personer inom hälsovården. De har, liksom personer som är yrkesverksamma inom hälsovården i allmänhet, tystnadsplikt.
Helena Santasalo har tillstånd av Rättsskyddscentralen för hälsovården att använda yrkesbeteckningen psykoterapeut, och hon är medlem av Finlands psykologförbund. Länk: Psykologernas etiska regler
http://www.psyli.fi/pasvenska#Psykologernasetiskaregler
http://www.kognitiivinenpsykoterapia.fi/
För företag och arbetsgemenskaper
Organisationskonsultation och stöd av förändringsledarskap
Organisationer och arbetsgemenskaper ställs inför många olika situationer av förändring. Förändringar ger upphov till psykisk belastning och en känsla av osäkerhet. Om man inte vidtar rätt åtgärder kan det här leda till utmattning, eller åtminstone till att arbetsglädjen försvinner.
När kan man ha nytta av organisationskonsultation?
Svåra situationer som ofta orsaker problem uppträder bl.a. då verksamheten skall skäras ned eller då den skall expandera kraftigt, då det sker förändringar i kundklientelet, i personalen, i basuppgifterna eller på marknaden.
Organisationsförändringar hotar alltid på något sätt personalens känsla av trygghet och deras möjligheter att uppleva att de kan ha kontroll över sin framtid. Konflikter kan uppträda inom arbetsgemenskapen, vilket kan påverka t.ex. kundservicen negativt, eller så kan konflikterna på annat sätt försvåra arbetet. I svåra situationer stagnerar en arbetsgemenskap, gruppens förmåga att samverka blir sämre. Eventuellt hittas en syndabock i gruppen, rykten börjar gå eller så uppträder mobbning. Allt detta stjäl energi av det egentliga arbetet.
Ledningen och personalcheferna kan leda effektivare om de får stöd i att möta olika reaktioner på förändring. Målet med konsultationen är att göra det lättare för de som är ansvariga för förändringsarbetet så att de kan återfå sin ork. De här gör att organisationen kan utvecklas, efter som människorna som är verksamma i den kan komma framåt.
Helena Santasalo är medlem i Organisaatiodynamiikka r.f.
Länk: www.organisaatiodynamiikka.fi
Vid arbetshandledning analyseras och utvecklas arbetet
Arbetshandledning innebär att man, tillsammans med arbetshandledaren, går igenom frågor, erfarenheter och känslor som är relaterade till arbetet, arbetsgemenskapen och den egna arbetsrollen. Målet är att kunna förstå och strukturera de företeelser som sker i organisationen, samt det egna sättet att fungera och uppleva. Genom att regelbundet stanna upp och fundera på dessa frågor tillsammans med arbetshandledaren kommer känslan av kontroll över det egna arbetet att öka, och belastningen av arbetet kommer att minska. På det här sättet kommer det att frigöras resurser som kan användas till att hitta och förverkliga lösningar.
Individuell arbetshandledning pågår normalt från över 6 månader upp till 2 år. Man träffas i allmänhet med 3-4 veckors mellanrum under 1,5 timme per gång.
Arbetshandledningen inleds med att man träffas och lär känna varandra. Bägge parter kan utvärdera vilka möjligheterna att kunna samarbeta är. Arbetshandledning sker i förtroende. Det som kommer upp i diskussionerna stannar mellan den arbetshandledda och arbetshandledaren. Normalt är det arbetsgivaren som står för kostnaderna för arbetshandledningen.
Arbetshndledning kan också ske gruppvis: deltagarna utgörs då av en arbetsgemenskap eller ett team (högst 6 personer), eller en referensgrupp (t.ex. förmän på samma nivå, men från olika organisationer). Arbetshandledningen bör ha stöd av ledningen och förmannen. Vid arbetshandledning av en arbetsgemenskap är det att rekommendera att också förmannen deltar i arbetshandledningen.
Helena Santasalo är medlem av Suomen työnohjaajat r.f. och Suomen Coaching –yhdistys.
Länk till de etiska reglerna för Arbetshandledning (på finska): www.suomentyonohjaajat.fi/yhdistys/ohjeet.html
Suomen Coaching-yhdistys r.f. www.coaching-yhdistys.com
Helena Santasalo:
PsM, Åbo Akademi, 1989
Psykodramainstruktör, 2002, Finlands psykodramaförening
Organisationskonsult (FINOD) 2006, Metanoia-institutet
Företagshälsovårdspsykolog, 2009, Arbetshälsoinstitutet
Kognitiv psykoterapeut på högre specialnivå (YET), Helsingfors Universitet, Palmenia, 2010.
